Hallå igen därute i cybervärlden

Jag läste igenom allt, hela bloggen. Alla inlägg, kommentarer och jissus det knäckte mig. Nu sitter jag här 02.20 och gråter som att allt det där jag skrev var igår. Mycket har förändrats i mitt liv, jag har förändrats. Jag vill gärna tro att
jag är en annan, vackrare och starkare Hanna nu. Kanske stämmer det, kanske inte. Alla ni som stärkte mig så med era kommentarer, tack! Jag tror inte jag förstod då hur mycket ni faktiskt hjälpte mig. Jag kanske börjar uppdatera här igen, jag saknar att skriva. Kärlek till alla er därute // Hanna
Peace

Vad jag bryr mig om nu, är att från samma säng lyssna till samma regn

Jag hatar när kroppen värker, när ångesten lix sprider sig till minsta lilla kroppsdel, det stör min sömn och mitt annars helt okej mående.

Åker till danmark snart och det känns skönt, att bara skita i allt här hemma och försvinna, med mina super fina vänner desutom, jag hoppas det blir okej väder. Så går man väl in i dimman, party all night, sleep all day, och sen home. Det finns en asmysig strand där och vi ska chilla, bada och grilla.

Läser några längre? Känner mig faktiskt lite trött på mig själv, på att blogga, kanske tar bort bloggen.
Puss på er