O jag ramla omkull och tog mig upp o sen, ramla jag omkull igen.

Jag är inne i en över paranoid period, är fängslad i mitt hem, vågar knappt gå ut och fylla mina lungor med rök. Men det är vår nu, och det ger mig hopp om varma sommarnätter musik och snurr i huvudet. Hopp om att jag kan få fly från mig själv och den jag är i sommar.

Jag ska flytta, fast ingen lång bit, iallafall, jag får eget rum där, just nu delar jag med min lillasyster, jag längtar så jag kan dö.. Det är ett väldigt litet rum, men jag ska måla eller tapetsera om, frågan är hur...



men jag försöker överleva

Det finns inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Kommentera inlägget här:

Namn:
Spara mig!

Email: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback